Piece by piece

I takt med att våra konsumtionsmönster förändrats har företag flyttat sin produktion till låglöneländer. Kapitalismen är beroende av människors konsumtion, men vad händer när vi inte längre har en relation till de som producerar produkterna?

Med installationen ”I don’t Chair” vill jag bjuda in till ett samtal om huruvida det skulle det vara lättare att handla etiskt om vi såg hela produktionskedjan.

Film av Alva Nylander.

KONTAKT
tapper.be@gmail.com
+46 76 203 20 61
instagram.com/tapper.bella

TACK TILL
Kalle Palmgren på KAPA produktion, John Funkquist, Jonatan Nilsson och Måns Salomonsen.

Du ska inte tro att jag gjort detta lättvindigt. Men imitation is the sincerest form of flattery, som du vet. Att omgestalta din design har varit mitt sätt att försöka lära känna den, att utforska förnuftig form på ett känslostyrt sätt. Det är också ett sätt att tillvarata resurser i form av massiv björk, en konstruktion som fortfarande är stadig efter åratal av användande och inte minst en vacker design.

Respekten för din design har varit min största fiende under processen, jag vågade knappt ta isär stolen jag ritat in i datorn. När jag slet den i stycken i verkstaden kände jag mig som en brottsling. Det tar längre tid att ta isär en stol än att sätta ihop den. Att få loss den första centrumtappen var en märklig känsla, den hade ju varit dold sedan stolen monterades någon gång kring 1900-talets mitt. Jag tänker på tiden som gått sedan dess, sedan du ritade den för orkesterpodiet i Helsingborgs konserthus 1932.

Vänligen,
Frida Fröderberg

KONTAKT
froderbergfrida@gmail.com
+46 73 060 37 42
instagram.com/fridafroderberg

TACK TILL
John Funkqvist, möbelsnickare, William Öhman, möbelkonservator.

Det magiska ljuset, reflektionerna, rymden och det oändliga. En förundran över magin i sakrala rum och slott, utsmyckningen, ornamentiken, asymmetrin gömd i symmetrin. Jag funderar på levande objekt från en svunnen tid som lämnar kvar så mycket liv. Vad hände med gotikens och barockens detaljrikedom? Handarbetet som besjälar ett objekt. Idag lever vi i en formvärld där mycket är förenklat och produktionen effektiviserad till den grad att produkter och formgivning dör. Ofta påverkat av en digitaliserad värld och 3D-program som lett till ett förenklat formspråk.

Projektet baseras på handens tanke, materialkärlek och en stark tillit till görandet och experimenterandet i designprocessen. Genom en djupdykning i kunskapen om kristallkronan har jag undersökt form, beståndsdelar, betydelse och utveckling ur ett historiskt perspektiv och traditionen samt dess förändring över tid och i olika kontexter. Genom det ärliga samarbetet mellan idé, materialegenskaper och utförande har jag sökt form för gestaltningen. Den har sitt ursprung i proportioner från min kropp, och med rötter i 1600-talets glasarmskronor och 1700-talets Kungsholmsmodeller.

För mig handlar det om att väcka fantasi och att översätta vad ett material skvallrar om att bli. En känslig balans mellan det förväntade och det oväntade. Kronan är därför bearbetad med en handgjuten teknik i egentillverkade smältugnar. I långlivade material: återvunnet aluminium och glas.

KONTAKT
info@jessicawesterberg.com
+45 70 832 61 26
instagram.com/jessicawesterberg

TACK TILL
Erika Kristofersson Bredberg - Glasbolaget i Bro, Glasteknik i Emmaboda AB, Svenskt Aluminium.

Jag lånade en bok om norska stavkyrkor, och när jag bläddrade i den så började de gamla trähusen utöva någon sorts kraft på mig. Jag sveptes med i raderna av växande pelare och svängande valv. Formerna for genom mina tankar under flera månader tills de slutligen fann sin enda möjliga utväg – att byggas.

Inspirerad av de medeltida byggarna gav jag mig så ut i skogen med yxa och kilar. Jag kom till en gammal fallen ek, och vägledd av sprickorna i virket klyvde jag stammen i mindre och mindre bitar. Under lager av mossa, insekter och rutten ytved var den mörkbruna kärnan välbevarad. Jag bar med så mycket jag orkade till verkstaden, och med stavkyrkorna kvar i tankarna byggde jag två bockar och en stol.

KONTAKT
joakimzickert@gmail.com
+47 79 335 91 97
instagram.com/joakimzickert

TACK TILL
Felix Berg, Andreas Nobel.

Vartenda ben i min kropp längtar efter att få klicka på ”köp”-knappen samtidigt som alla världens röster skriker stopp. Men det finns inga begränsningar. Du kan få vad du vill, när du vill, levererat till din dörr. Känner vi enbart positiva känslor när vi unboxar produkter vi har beställt, eller uppstår det även känslor av skam, besvikelse eller tomhet? Unboxing har öppnat en ny arena för underhållning och marknadsföring. Finns det utbud och efterfrågan så finns det antagligen även en unboxing-video.

I en tillvaro där det är eftersträvansvärt att dela istället för att äga, behöver en unboxing inte alltid resultera i att en produkt uppenbarar sig ur en förpackning. Kan man unboxa utan att boxen innehåller en produkt och kan unboxing således vara produkten i sig?

Till grund för projektet ligger tanken på en av de absoluta tragedierna för unboxing; ett tomt paket. Men kan detta verka terapeutiskt och rena oss från våra begär? Produkten är akten där vi finner känslan, och akten kan förlösa oss.

KONTAKT
k@hekmatara.com
+46 73 939 96 99
instagram.com/hekmatara
www.hekmatara.com

Att våldet i nära relationer ökar vid till exempel fotbollsmatcher, skollov och nu under Covid-19-pandemin är ett faktum världen över. I Kina tredubblades antalet anmälningar om våld i nära relationer under februari månad 2020 gentemot samma månad året innan. I de flesta fall är det kvinnor som blir utsatta av män de har haft eller har en relation med. 2019 dog 16 kvinnor i Sverige på grund av våld i parrelationer. Att prata om detta, ta bort skulden och skammen från den utsatta och hjälpa denne i tid, kan rädda liv.

I mitt examensarbete har jag ställt mig frågan hur jag som formgivare kan skapa en produkt som både larmar och ger bevis genom att fler blir vittnen till brottet. Brist på bevis och vittnesmål är ofta det som gör att en utredning läggs ner. Under min process har jag tagit hjälp av Erica Jonsér, socionom och behandlande kurator med många års erfarenhet via yrket inom detta ämne. Hon har hjälpt mig både genom att visa hur verkligheten ser ut för en utsatt person och genom att bolla idéer och lösningar.

KONTAKT
design.eivarlovisa@gmail.com
+46 73 041 59 81
instagram.com/design.eivarlovisa
eivarlovisa.com

TACK TILL
Erica Jonsér, socionom och behandlande kurator.
Emilia Dahlström, socionom och föreståndare vid Uppsala Stadsmission.
Jonathan Foster, Fotograf av film.
Matilda Lindstam Nilsson, medverkande i film.

Idag domineras marknaden av soffor och fåtöljer stoppade med kallskum. Polyeter, som i tjocka madrasser döljer möbelns konstruktion till förmån för komfort och stil. Vem vet egentligen hur en soffa ser ut inuti? Syntettyg, lim, kallskum, formgjutet skum, fjädrar och träram. Alla delar som borde återvinnas separat, men som allt för ofta bränns upp.

Jag vill göra tvärt om! I ett samarbete med Swedese har jag designat en loungegrupp helt utan stoppning. Genom att använda konstruktionen som medel för det estetiska uttrycket, redovisar jag möblernas beståndsdelar. Soffan och fåtöljen har en noggrant balanserad anatomi, där materialen lever i symbios med varandra. Det finns en spänst i det skiktlimmade träet, som möter den naturliga svikten hos lädret. Sitsen, spänd i träramens ställning, ger en sittvinkel anpassad till den mänskliga kroppen.

Materialen är valda med hänsyn till deras åldrande. Trä, läder och linneväv är klassiska material som tål både tidens tand och snabbt svepande trender.

Konstruktionen sparar på materialen, de kan separeras för att underlätta restaurering eller för att återvinnas var för sig.

Pinot har vuxit fram i en process där fysiska skisser, 3D-utskrifter och skalmodeller gett utrymme för experiment. Fysiska test av sittvinklar har gett en lagom avvägning mellan komfort och materialsnålhet.

KONTAKT
lindbladmika@gmail.com
+46 76 402 94 97
instagram.com/mikalindblad
www.mikalindblad.com

TACK TILL
Swedese, Mats Grennfalk, Fredrik Folke Ireklint, Stefan Toth, Linnea Remnemark.

När vi använder kroppen och våra händer så sätter sig kunskapen extra bra, och ju tidigare vi börjar desto djupare sätter sig kunskapen. Vi kallar det learning by doing. Jag har levt med två hjul i hela mitt liv. Mitt examensarbete handlar om första steget in i cyklarnas värld och att ge barn möjligheten att få vara med och skapa och sedan använda sin egen första cykel. Här finns den första svängen för tvååringen och byggsatsen för fyraåringen.

Mitt projekt har till stor del handlat om teknisk produktutveckling. I en produkt vars syfte är att utbilda i motorik och balans, måste saker som vinklar, tyngdpunkter och ergonomi stå högst upp på listan. Med hjälp av CAD har jag kunnat undersöka alla tänkbara detaljer och utveckla det mekaniska system som bäst kommunicerar med användaren och samtidigt är säkert.

Vingla är en byggsats med två olika varianter av styren och två olika hjulstorlekar i olika spännande färger. Den riktar sig till barn i åldrarna 2–4 år och erbjuder ett nytt sätt att lära sig om mekanik och balans.

KONTAKT
rasmus@steynerranden.com
+46 70 022 88 16
instagram.com/steynerranden

TACK TILL
Johan Nordin - Roi Division, Oskar Ahlgren - Teenage Engineering, Eddie Lager - Ride Cake, David Randén - Specialized, ABIC Kemi.

I projektet har jag utforskat hur formgivningen påverkas av cirkulära möbelflöden och hur jag som formgivare förhåller mig till hållbarhet; social, ekonomisk, ekologisk och estetisk.

Utifrån briefen att göra en barstol har jag formgivit Novum för offentliga miljöer som restaurang, bar och mötesplatser på kontor. De olika materialen i stolen är isärtagbara för att kunna tas tillbaka till Offecct när möbeln blivit sliten eller kulörerna daterade. Detta möjliggör för möbeln att kläs eller lackas om och på så sätt förlängs produktens livslängd.

Även om formgivning kommer främst, bör ett cirkulärt förhållningssätt ha en given plats i designprocessen. Vi som formgivare måste ta ansvar för resurser, hur produktion sker och vad som händer med objekten efter användning. För mig blir detta en möjlighet att ta ansvar för min formgivning och ett rättfärdigande av att jag bidrar till att nya produkter tas fram.

KONTAKT
ronja@reuber.se
+46 72 550 09 92
instagram.com/ronja.reuber
www.ronjareuber.com

TACK TILL
Maria Olofsson Karemyr, Tobias Strålman, Stefan Granström och Jonas Anhede Winge på Offecct. Miranda Eriksson på Anderssons Mekaniska, Andreas Nobel, Dana Ozollapa, Simon Schiller och Bar Central.

Ett intresse för begreppet designklassiker och de möbler som fått det epitetet, ledde mig till klassiker av kvinnliga arkitekter/möbelformgivare. De som hamnat i skuggan av sina manliga kollegor något som händer även idag. Som kvinnlig formgivare vill lyfta kvinnors insats i branschen. En hyllning till kvinnor i form av en tron.

Jag ville skapa en stol som ger en känsla av harmoni, kvalitet och komfort. Jag har drivit mitt projekt med tre utgångspunkter: att göra en klassiker, kvinnliga banbrytande formgivare och mitt rika kulturarv från forntida Mesopotamien.

Med dragningskraften som finns i naturliga material som trä och metall vill jag förmedla harmoni. Jag har låtit formen och funktionen komplettera varandra med hjälp av väl genomtänkta dimensioner och vinklar. Detta för att berika bekvämligheten och symmetrin i de geometriska formerna.

Jag har samarbetat med skickliga hantverkare för att skapa en kvalitetsmöbel som kommer att åldras värdigt.

KONTAKT
sinar@sinaralexis.com
+46 76 55 789 47
instagram.com/sinar.alexis
www.sinaralexis.com

TACK TILL
Åke Axelsson, Granlund Tools, John Funkquist.

Rest är en ljudabsorberande plats för avskildhet och vila avsedd för öppna kontorslandskap. En möbel som lyfter vikten av vila på arbetsplatsen i ett samhälle som präglas av allt mer stress och utbrändhet.

Hur vi påverkas av och förhåller oss till rummet har varit en viktig aspekt av mitt projekt. Vad färg och form säger och hur upplevelsen kan förändras med hjälp av dem. Forskningen visar att skarpa hörn skapar stress och att rundade hörn ger en känsla av lugn, liksom den blå färgen som associerar till himlen och dess oanade höjder och öppenhet.

KONTAKT
sofiedesiree@gmail.com
+46 76 198 25 00
instagram.com/sofiedesiree__

TACK TILL
Zilenzio, Gabriel, Frendins snickeri, TMT design.

I en keramisk produktion finns det ofta olika sorteringsnormer för att klassa en produkt som förstasortering. Estetiska avvikelser påverkar ofta produktens värde negativt och kan leda till att den kategoriseras som andrasortering eller kasseras. I en tid där stort fokus bör ligga på att minimera slöseriet med jordens resurser borde vi kanske tänka om när det gäller värdering av objekt, och så kallade ”skönhetsfel”.

Jag har i detta projekt undersökt vad som händer om vi istället för att värdera produkter efter estetiska kvaliteter endast sorterar ut dem när funktionskvaliteten påverkas.

Genom att lyfta fram variationen och det unika i varje enskilt objekt har jag skapat en egen produktion av en kopp, där var och en tar ställning till de estetiska avvikelser som naturligt uppstår i en produktion.

KONTAKT
tildeullberg@gmail.com
+46 70 315 97 07
instagram.com/tildeullberg

TACK TILL
Jonas Lindholm, Karin Törnell.

Jag ville skapa något med en underliggande ton av humor, gärna lite folkligt och igenkännande men också med en förnimmelse av nostalgi. Det var även viktigt att kunna återanvända redan existerande material, men göra det på ett nytt sätt.

Kollektionen undersöker vad som händer när man tar gardiner som förknippas med svunna tider och sätter dem i en ungdomlig modemiljö. Att hitta balansen mellan plagg och gardin och skapa något som framkallar igenkänning hos betraktaren, men i ett nytt sammanhang.

Under projektets gång har jag genomgående arbetat utifrån ett dadaistiskt tillvägagångssätt, att ge avkall på gardinens egentliga mening och sätta den i en ny kontext. Detta har tolkats bokstavligt, som i att återanvända gardinen som material, men också mer abstrakt genom att förflytta gardinens funktion för att skapa form och silhuett i plagg.

KONTAKT
alida.bard@gmail.com
instagram.com/alidabard
www.alidabard.com

TACK TILL
Astrid Olsson, Sandra Backlund, Sellpy.

Kollektionen skildrar en livserfarenhet som förändrade hela min mentala världsbild. Jag vill ge samhället en inblick i hur det är att leva missförstådd. Den som aldrig har varit med om något liknande har svårt att helt och fullt förstå hur det är. Därför vill jag berätta min historia, i hopp om att motbevisa de feltolkningar som lätt uppstår. Om hur jag överlevde ett inre krig, skapat av någon jag älskade, och hur omvärldens bemötande har förändrat mig.

Projektet baseras på dokumenterade livshistorier inom min polska militärsläkt samt mina nedskrivna minnen och känslostämningar. Genom att sätta min egen berättelse i relation till militära sammanhang ville jag utforska sambandet mellan mitt inre krig och det mentala och fysiska förloppet en soldat genomlider under och efter ett krig.

”Att teckna är att förstå det man ser” är ett uttryck jag har förhållit mig till och använt som researchmetod. Den polska militäruniformen är min huvudsakliga utgångspunkt. Genom att teckna av det jag såg utan att titta på papperet ville jag undersöka linjespelens olika kombinationer och på så sätt definiera nya proportioner, detaljer och plaggtyper.

KONTAKT
akf.friberg@gmail.com
+46 707 347 084
instagram.com/ak.friberg

TACK TILL
Pia Thorup Steen, Nyströmstockholm.

Grunden till mitt examensprojekt är min barndoms dagdrömmar. Platser som jag fantiserade om och karaktärer jag byggde upp. Karaktärerna i mina ”världar” var ofta grundade i personor jag själv önskade att jag hade, och vars egenskaper jag ville besitta. Likt förlängningar eller outvecklade sidor av mitt ego.

Hur gestaltar jag en dagdröm eller fantasi till något fysiskt greppbart och i en modekontext?

I mitt projekt utgår jag mestadels ifrån mig själv, då grunden till idén skapades ur mina fantasier. För att kunna förankra det i en frågeställning har jag valt att göra vissa avgränsningar, låta det viktigaste få tala och lyfta fram grundessensen i kollektionen. Framför allt har jag, med en begränsad färgkarta och ett monokromt färgspråk i varje look, låtit form och silhuett spela huvudrollen.

Mitt främsta syfte är att ta något av mitt mest privata, vända och vrida på det och analysera det, för att sedan ta det ett steg vidare och dela det med andra. Till stor del för att det kan vara ett sätt att uppnå den ultimata acceptansen av det som har varit och det som är, samt upplevelsen av det egna jaget. Kanske går det att på så sätt skapa gemenskap, eller i all enkelhet förmedla det vackra i att skapa något med sina händer.

KONTAKT
clara.nordwall@gmail.com
+46 76 910 18 99
instagram.com/claranordwall

TACK TILL
Astrid Olsson, Bea Szenfeld, Kokkolan Tannery, Elmo Leather.

Dalarna och Moradräkten har alltid varit en stor del av mitt liv. I Dalarna har jag spenderat större delen av alla ledigheter, främst ute i naturen, och Moradräkten är något jag har burit vid finare tillfällen. Det är viktigt att dräkten bärs ”rätt”, den har egna regler, vilket intresserar mig. Men jag vill skapa ur en tradition, ur ett eget arv, och införliva det med mitt liv idag. Jag vill att mina minnen av naturen, dräkten och färger/målningar jag minns och associerar starkt med Dalarna ska möta ett urbant och ungt liv utan rätt och fel.

Frågan är om man kan ta delar av en stark tradition och låta den inspirera till något helt annat? Å andra sidan: Är inte en dräkts delar egentligen ”bara” kläder, och borde jag då inte få bära dem hur jag vill? Jag har kommit fram till att jag kan använda dräkten som inspiration. Jag har utgått från vissa mönster för att förstå dräktens uppbyggnad. För att ta in Dalarna och dräkten i mitt liv idag har jag valt att arbeta med icke-traditionella material, exempelvis paljetter. Plaggen visar också mer hud än dräkten och följer inte några regler.

Jag har även jobbat med hår, mitt eget och tagel, för att skapa hårsmycken, som från början var en kärleksgåva och accessoar till dräkten. Andra element från Dalarna som jag har valt att ta in i kollektionen är kurbitsmålning, text ur en gammal dikt och naturligt trä.

KONTAKT
erikssonebbas@gmail.com
+46 72 252 77 14
instagram.com/ebbbaaeriksson

TACK TILL
Erika Borbos, Barbro Wallin, Britt-Marie Nilsson och Dala Clogs Träskofabrik i Oxberg.

Mitt examensarbete började i min fascination för vardagligt mode och urbanitet. Som utgångspunkt har jag tagit fram en researchmetod inspirerad av situationisterna och deras idé om att återupptäcka staden med lekfullhet. Jag har själv gått ut i centrala Stockholm och i bild dokumenterat de urbana miljöer som jag vanligtvis rör mig i, med ett särskilt fokus på vardagligt mode.

Min kollektion är resultatet av de miljöer och personer som jag har observerat, i syfte att undersöka hur jag kan gestalta urbanitet och vilka aspekter av vardagligt mode som intresserar mig. Jag har utgått från nyckelplagg och silhuetter, men även från en allmän känsla i min research. Utifrån ett personligt intresse för en ordnad, välskräddad silhuett och klassiska plagg, har vanligt förekommande plaggtyper och silhuetter inspirerat mig särskilt. Men under processens gång likaså det mindre vanligt förekommande, oväntade modet på gatan. I samspel mellan det likriktade och oväntade lever känslan av urbanitet och det extraordinära i vardagen.

KONTAKT
elisolbergdesign@gmail.com
+46 70 981 23 30
instagram.com/solberg.eli

TACK TILL
Marina Kereklidou, Alexander Krantz, Magnus Nyström, Nyström Stockholm AB.

Öckerö, där jag är född och uppvuxen, är en plats som ligger mig varmt om hjärtat. Där råder en yrkesfiskekultur som alla är en del av, mer eller mindre. Jag har insett att jag i tidigare projekt undermedvetet har refererat till mitt arv i plaggtyper, färgval och skärningar. Samtidigt har jag skapat mig nya referenser kring kläder genom att flytta till Stockholm, en mycket mer urban miljö.

För mitt framtida jag kändes det viktigt att utforska mitt arv från Öckerö kombinerat med det jag själv har skapat mig fram till idag. Jag ville se vilken form det skulle ta sig i ett examensarbete och ge en central roll åt det som tidigare har varit fragment i mina arbeten. Vad har jag tagit med mig genom min förflyttning från min hemort och vad har jag skapat mig? Målet var att jobba med en kollektion som är inspirerad av den fiskekultur jag är uppvuxen med och anpassa denna till min nuvarande kontext, där de historiska referenserna har en viktig sekundär roll, medan det primära är mina egna skapade referenser kring kläder.

KONTAKT
emilia.cc.utbult@gmail.com
+46 76 168 12 50
instagram.com/emiliautbult

TACK TILL
Miriam Parkman, Västerland GG 181, Bo Börjesson, Margareta och Leif-Erik Henning, Bengt och Gunilla Edvardsson.

Projektet har sin utgångspunkt i ett intresse för fler områden av formgivning än mode, både materiellt och visuellt. Vi vill förskjuta den modekontext vi befinner oss i, berika den genom att addera icke-textila material och nya formelement samt undersöka hur en multimateriell praktik kan se ut.

De icke-textila material vi valt att använda i kollektionen är lera, trä och tenn. Vi har skapat abstrakta föremål, som fått vara utgångspunkt för hur plaggen är utformade, och även använt lera i vår textila drapering, där vi tagit fram en teknik för hur skulpterade former översätts i textil.

En förhoppning med kollektionen är att den ska ge oss utrymme att experimentera med hur våra verk kan få plats i flera kontexter samtidigt och upplevas som både bärbara föremål och utställningsobjekt.

KONTAKT
fridanilsson.m@gmail.com
+46 73 526 73 39
www.instagram.com/frida______________________/

alva.lingestal@gmail.com
+46 72 031 67 15
instagram.com/alvalingestal

TACK TILL
Sandra Backlund, Eva Berg, Göran Lingestål, Sanna Nilsson, Benedicte Elise Eggesbo.

Huset var väldigt förfallet, med slitna tapeter, hål i golven och gamla möbler. Men för mig var huset det vackraste som fanns. Allt hade en historia som man kunde se i det skavda och nötta. Både mormor och morfar, som levde väldigt excentriska liv, har varit stora inspirationskällor. Mormor, som var mycket kvinnlig och elegant men samtidigt självständig, älskade att sticka ut. Morfar, som kom från Harlem i New York, var konstnär och väldigt intresserad av zenbuddism, wabi-sabi och kintsugi.

Genom att inte följa västvärldens stereotypa föreställning om kläder och skönhet har jag skapat en kollektion för någon som vill se elegant, men inte konventionell ut, och som värdesätter individualitet och friheten att få uttrycka sig, men samtidigt inte glömmer solidariteten med andra och miljön, precis som min mormor. En viktig del av projektet har varit att ta tillvara på det man har och se det vackra i det defekta, att använda mig av spilltyger, inte lyda fastställda principer för balans, proportioner och design och använda gamla hantverkstekniker som smockmaskin och papperslitografi.

KONTAKT
jadecropper@gmail.com
+46 70 750 97 95
instagram.com/jadecropper

TACK TILL
Sandra Backlund, Kevin Nilsson.

I strävan efter att nå en mer hållbar modeindustri lyfts skogsråvaran som en potentiell lösning. I den diskussionen saknas perspektivet kring hur skogen har brukats; om avverkningen har skett genom gallring eller slutavverkning och att det är skillnad på produktionsskog och levande naturskog.

Den blå timmen belyser det moderna svenska skogsbruket i relation till äldre tider, då skogen sågs som ett heligt rum. Genom att ge skogen en persona – skogsrået, dess skyddsväsen – vill jag lyfta skogens egen vilja och existensberättigande.

Relationen till skogen har undersökts genom mitt släktskap med skogsfinnarna, en svedjebrukande kultur som trots avverkning levde i symbios med naturen. Genom besök vid Finnskogscentrum i Torsby och genom att befinna mig i skogen och undersöka struktur, material och ljus, har jag närmat mig det modemässiga uttrycket.

Materialen i kollektionen är hämtade ur en historisk kontext och från moderna funktionsplagg. Skinnet är laserskuret för att återge texturen hos aska. Printen utgår från skogsmarkens mycel, de sköra svamptrådar som bryts av när skogsmaskiner går fram. Bearbetningen av materialen har gjorts för att komma närmre ett organiskt uttryck. Tekniker som våtformat skinn och yvigt plisserad sidenorganza påminner om skogens vilda och oformliga natur.

KONTAKT
jannica.hagfors@edu.beckmans.se
+46 73 649 49 36
instagram.com/jannicahagfors

TACK TILL
Sala Laser, Tärnsjö Garveri, Finnskogscentrum i Torsby, Naturklubben i Ramnäs.

Syftet med mitt arbete är att undersöka möjligheter och begränsningar med metoden att skapa plagg utifrån en enda mönsterdel. Jag vill ta reda på om metoden kan ses som ett hållbart tekniskt designverktyg och förmedla ett alternativt sätt att bryta upp plagg på. Samtidigt vill jag inte göra det övertydligt, utan visa på att designuttrycket fortfarande kan vara överordnat tekniken, men med ett hållbarhetstänk redan på konstruktionsstadiet. Arbetet, som har förändrats under processen, började i en formresearch med mycket volym och organiska riktningar. Detta har jag sedan lagt ihop med mitt sätt att arbeta med mönsterkonstruktion.

KONTAKT
lisa96.jacobsson@hotmail.com
+46 72 734 19 96
instagram.com/lisahelenajacobsson

TACK TILL
Marina Kereklidou, Fabriken i Bunn, Jofotex Tyger.

I Devoid utforskas 3D-print som medium i en modekontext. Grundad på ett stort intresse för digitala tekniker gör kollektionen en ansats att höja statusen hos digitalt hantverk, som sällan har en självklar plats i couturesammanhang.

Det digitala hantverket flätas samman med det analoga och gestaltas i en post-digital version av couture. Genom kontraster mellan mjuka, följsamma silhuetter i couturematerial och hårda, statiska former i tekniskt orienterade textilier, framhävs de individuella egenskaperna inom hantverken. Med hjälp av innovativa tekniker inkorporeras 3D-print på flera nivåer; som grundstomme i hela plagg, injicerat i textilier samt genom applikationer och accessoarer. Nya typer av spets och brodyr skapas, specifikt utvecklade för detta projekt.

Devoid bjuder in till ett taktilt möte mellan högupplöst verklighet och pixlig fiktion, gestaltat i åtta detaljrika outfits.

KONTAKT
rita.h.roslin@gmail
+46 76 400 59 22
instagram.com/ritaroslin
www.ritaroslin.com

TACK TILL
Streamateria, Marina Kereklidou, BJOERN.

Från mina minnen hämtar jag referenspunkter – formerna och färgerna i min brors målningar, väggarna och tågvagnarna de utfördes på och spontaniteten i uttrycket. Dessa referenspunkter låter jag sedan möta sin raka motsats – stilrena, välsydda och mästerligt tillskurna plagg.

Vi lever i ett modeklimat där ”outside” och ”inside” har mist sin betydelse. En subkultur är inte längre något som existerar utanför modesystemet, subkulturen är endast första steget mot en assimilering av dess språk och symboler, vilka sedan brukas av modeskapare som inte nödvändigtvis har en egen relation till eller förståelse för vad subkulturen stod för från första början.

Det är tillika detta som fått mig att vilja lyfta fram och hylla den första regelrätta subkultur jag kom i kontakt med som barn, och låta den möta världen som mitt vuxna jag funnit sin tillhörighet i. Genom detta möte vill jag en gång för alla bevisa att graffiti – till skillnad från vad den polisiära brottskoden 1207 KLOTTER antyder – aldrig varit menad som ett verktyg för vandalisering.

KONTAKT
robinpauliestenberg@gmail.com
+46 73 600 62 62
instagram.com/robinpauliestenberg

TACK TILL
Gram Shoes, Shirin El-Hage, Felix Ahlström, Tim Mårtensson, Sandra Backlund, Joakim Stenberg, Christer Stenberg, Gunilla Lindahl.

Känslan av att inte passa in i samhällets klädnorm har resulterat i dagdrömmande tankar om att få vara någon annan för en stund, att få ha på sig plagg som är extravaganta och sensuella. Tankar om att gå ut på gatan utan att känna sig blottad inför samhällets normer och åsikter.

Den konstanta frågan genom projektet har varit om plaggen och formerna jag skapar faktiskt är könsneutrala. Och behövs verkligen könsneutrala plagg? Är det formerna i sig som är könsneutrala eller är det bäraren som påverkar känslan?

I början av processen draperade jag med silkespapper för att enkelt få upp voluminösa former. Silkespapper blir lätt skrynkligt och får en väldigt fin textur vid drapering, vilket jag har översatt till tyget med hjälp av plissering. Plisseringen ger känslan av skörhet och romantik, och i kombination med mer stereotypt maskulina material hoppas jag kunna förmedla känslan jag är ute efter.

Värdeord i kollektionen: sensuellt, skört, flamboyant, könsneutralt, romantiskt, vardagslyx.

KONTAKT
info@robinsoderholm.com
+46 70 099 83 37
instagram.com/robinsoderholm

TACK TILL
Fredrik Robertsson, Sandra Backlund, Bea Szenfeld, Gustaf Lindholm, Elin Aspfors, Samuel Westerberg.

Jag har fotat en så pass generisk bild på mig själv, att den kan användas som reklam för nästan vad som helst. Med hjälp av enkla redigeringar, typsnitt, loggor och snarlik copy från igenkänningsbara företag, skapar jag påhittade reklambilder, med mitt eget fotografi. Reklamen placeras därefter ut i offentligheten som passar de olika projekten, på trovärdiga platser som matchar dess miljö. Målet är att dessa kommer misstas för riktig reklam och finnas kvar så länge som möjligt. Alla projekt dokumenteras och gestaltas som en film.

Jag har alltid gillat att experimenterat med igenkänningsbart material, för att sedan göra om det till något relevant för mig. Dels för att jag tycker det är roligt, men också för att det är ett annorlunda och visuellt effektivt sätt att visa upp något och bli uppmärksammad.

Platser jag utforskat är det offentliga rummet, affärer, restauranger, tunnelbanan och andra vardagliga ytor som är tillgängliga för alla. Projektet blir en undersökning av hur vi ser på vår miljö, hur urholkat reklam är och hur lätt det är att luras med små visuella medel.

KONTAKT
adamsiversenljung@gmail.com
+46 70 755 88 99
instagram.com/husmusen
adamsiversenljung.com

Jag har bott i städer i snart 13 år. Men innan jag började bo i städer växte jag upp i Junsele – en by i Sollefteå kommun i Västernorrlands län. Ju längre avståndet dit har blivit och ju längre tid som förflutit, desto mer relevant och viktig har den platsen blivit för mig. Samtidigt råder en urban norm, där städernas perspektiv och utgångspunkter dominerar.

Med det här projektet vill jag lyfta andra perspektiv, och belysa frågor om synlighet, tillgänglighet, naturresursutnyttjande och klyftan mellan landsbygder och städer.

I och med den pågående pandemin blev avståndet till min hemort och svårigheterna att ta sig dit mer påtagliga än innan. Men med hjälp av människor på plats i Junsele har jag kunnat besöka orten på distans, och tillsammans med dem har jag skapat en personlig och visuell dokumentation bestående av bilder och ord om platsen jag växte upp på.

88037.se

KONTAKT
agnesmostrom@gmail.com
+46 73 808 24 71
instagram.com/agnesmostrom
www.agnesmostrom.se

TACK TILL
Tine Moström, Mats Moström, Bertrand Pechenot, Digaloo Digitaltryckeri AB, Mattias Jakobsson, Lina Forsgren.

Mitt examensarbete är en visuell gestaltning av böckers terapeutiska förmågor. Lästerapi, som faller under paraplybegreppet Biblioterapi, bygger på att läsare tilldelas en lista med böcker anpassad efter deras egna erfarenheter och farhågor. Att läsa rätt bok vid rätt tillfälle kan förändra våra liv. Klassiska litterära verk förblir viktiga, och deras budskap och teman om mänsklighet lever vidare med oss. Boken kan vara en källa till inspiration och hopp, som i sin tur kan bli en katalysator för förändring.

A Book about Books är en samling av böcker med teman om mänskligheten och dess inre liv, utifrån ämnena kärlek, sorg, psykisk ohälsa, uthållighet och självkritik. Mitt examensprojekt är en ingång till lästerapi men också en vilja att lyfta fram boken i dess fysiska form. Det är ett personligt utforskande av min roll som designer i kombination med mitt intresse för läsning och bokformgivning.

KONTAKT
afknutsson@gmail.com
@annafebe___

TACK TILL
Nexstory, Åtta45, Linnea Jacobsson.

Filmen följer människan på väg till toppen av Maslows behovspyramid. I dagens samhälle är toppen ständigt synlig och inom räckhåll för många. Men vilka blir riskerna om vägen till självförverkligande går genom social och materiell status?

Projektet vill utforska och skapa en känsla för jakten på självförverkligande –att bli den bästa versionen av dig själv. Hur känns jakten och finns det ett slut?

Filmen är främst baserad på collagetekniken ”found footage”, vilket i det här fallet innebär dokumentärt material från internet. Materialet är av olika kvalitet och är fångat av olika personer, men tillsammans bildar fragmenten en berättelse. Under arbetsprocessen har min intuition fått styra valet av bilder som kan reflektera denna jakt. Guidad meditation, som är ett populärt verktyg för självutveckling, används i verket för att leda betraktaren mot toppen.

KONTAKT
felix.scheynius@gmail.com
+46 73 254 11 08
www.felixscheynius.com

TACK TILL
Martin Löfqvist.

Jag har alltid tyckt att tid är väldigt intressant. Den kan vara linjär eller cirkulär, tolkas som arbetstimmar och eoner, men oavsett hur man vrider och vänder på det så påverkas vi alla av den. Jag tycker att det finns ett värde i att utforska hur man värderar och jobbar med tid, speciellt i ett samhällsklimat som lyfter fram vikten av effektivitet.

Ett av målen med projektet var att få klarhet i hur man kan förhålla sig till tid och vilken korrelation det finns mellan tid och kvalitet. Under projektets gång upptäckte jag att tid, liksom visuell kommunikation, saknar egenvärde och måste placeras i en kontext för att kunna värderas.

Kvalitets:tid gestaltas i en serie av sex projekt där varje nytt projekt tar dubbelt så lång tid som det föregående projektet.

KONTAKT
fredrik.wickberg@hotmail.com
+46 70 493 20 49
instagram.com/the_masulo

Det irriterar mig att frågan i många av dessa situationer är laddad med antaganden, och att frågeställaren aldrig tycks bli nöjd med svaret. Jag har länge undrat om denna irritation bara legat hos mig eller om känslan är något jag delar med andra. Och att döma av flödet av svar jag fick när jag bad folk berätta om sina reaktioner på frågan, är jag inte den enda som känner så.

Q&A är en affischserie och tidning baserad på 30 personers erfarenheter, tankar och känslor utifrån frågan ”var kommer du ifrån, egentligen?”. Syftet med detta arbete är att använda design, språk och illustration som verktyg för att presentera människors förhållande till frågeställningen.

KONTAKT
hannah.green.youngblood@gmail.com
+46 73 421 35 10
www.greenyoungblood.com
Instagram.com/h.greenyoungblood

TACK TILL
Parasto Backman, Marcelo Gustafsson, Monica Guzmán samt de anonyma deltagarna.

För några år sedan bestod vårt internetanvändande mer av att skapa egna krypin än att dela med oss av texter och bilder i ett redan designat flöde. Vi producerar nu innehåll som konsumeras på några få sekunder, för att sedan skrollas förbi och glömmas bort. Internet, som en gång var fritt och decentraliserat, har flyttat till stora serverhallar och styrs nu av några få teknikföretag som verkar prioritera sina annonsörers behov högre än användarnas.

SundaySites.cafe är ett initiativ som uppmuntrar till att uttrycka sig med HTML och CSS istället för att begränsas till text och bild i förutbestämda mallar. Genom att använda kodskrivande som social aktivitet har projektet blivit en samlingsplats för nyfikna, erfarna och noviser. Ett sammanhang där de får möjlighet att arbeta med, diskutera och visa upp sina skapelser inom HTML-baserad konst, design och interaktiv poesi.

KONTAKT
jhnbngtssn@gmail.com
+46 70 758 45 75
instagram.com/johnxbengtsson
www.johnbengtsson.com

TACK TILL
Alla workshopdeltagare.

Vi lever i en tid där mycket handlar om att visa upp vilket spännande och händelserikt liv vi lever. Många i min generation tar inte bilder bara för minnets skull, utan för att lägga upp dem på sociala medier och visa upp ett perfekt och intressant liv. Detta leder till att vi maximerar och kryddar bilderna med filter och vinklar, och redigerar bilderna på olika sätt. Många influerare har blivit påkomna med att fejka bilder med hjälp av allt från små redigeringar till att fejka fantastiska resor de aldrig varit på.

Många av våra minnen minns vi på grund av de bilder vi har sparat. Vad händer med vårt minne om vi manipulerar våra bilder? Kommer vi att minnas hur det verkligen var och berätta vår historia sanningsenligt, både för oss själva och för nästa generation?

Jag har illustrerat detta i ett analogt fotoalbum med kryddade bilder från min uppväxt.

KONTAKT
julius.tuvenvall@hotmail.com
+46 70 488 80 06
www.juliustuvenvall.se

En läsning av tarot är som en berättelse i bilder. Det är dock inte en berättelse som kommer färdig, utan snarare ett utkast för läsaren att skriva klart – genom att binda samman handlingen och skapa mening i mellanrummen. Så hjälper tarotkorten oss att se, genom att aktivera oss i vår egen berättelse.

Berättelsen skrivs av tankar. När vi kliver in i VR ges våra tankar och sinnen ett större spelrum. Vi lämnar vår fysiska kropp och kan fokusera mer på vad vi ser, bilder får en starkare röst. Vi förvandlas till ett slags omvänt spöke, där kroppen är kvar men anden befinner sig på en annan plats.

KONTAKT
linareidarsdotter@gmail.com
+46 70 970 36 35
instagram.com/linareidarsdotter
www.linareidarsdotter.com

TACK TILL
Daniel Lucid, AktiVRa.

Vi är vana vid att prata om klimatpåverkan inom en snar framtid, men jag tror vi behöver se den med ett nytt perspektiv och blicka ännu längre framåt. I detta projekt utforskar jag de långvariga kvarlevorna som uppstått i det som kännetecknas som människans epok - det antropocena.

De objekt som kommer att kvarstå från den antropocena eran, objekt som uppstått i takt med mänsklighetens utveckling, går under termen teknofossiler. Till skillnad från vanliga fossiler vars ursprung är ett levande ting har teknofossilen skapats av eller på grund av människan, utan oss hade de aldrig uppstått. En mineral som bildats av smält plast på stränder, radioaktiva glasstenar som blev till vid första atombombstestet - det är vad vi lämnar kvar till eftervärlden.

Människan har ofta vänt sig till naturen för att försöka förstå det som skett före oss. Om fossiler är jordens historieböcker, fungerar teknofossilen som människans. Det är dessa objekt som kommer att berätta vår historia när vi inte längre är där för att göra det själva.

KONTAKT
louise.silfversparre@gmail.com
+46 76 181 90 21
instagram.com/louisesilfversparre

TACK TILL
Inlovewith.
goodbyekansasstudios.com

Vissa människor upplever att dagens digitala kommunikationsplattformar har en negativ påverkan på deras uppmärksamhetsförmåga och stressnivå. Jag tror inte att problemet ligger i teknologin, utan snarare i de affärsmodeller som har format dem. Således är det möjligt att designa sociala medier som motverkar detta. Men hur skulle de då kunna se ut och fungera? I ett försök att besvara den frågan har jag skapat en kommunikationsplattform med reflektion som målbild, snarare än evig dopaminutsöndring.

Inspirerat av brevväxling, tidskrifter och designfilosofin slow technology är slo-th.network ett diskussionsforum som motsätter sig det omedelbara och den FOMO-orienterade normen hos sociala medier. Till skillnad från vanliga sociala medier levereras meddelanden endast en gång om dagen. Istället för att använda sig av hashtaggar korresponderar communityn om ett specifikt ämne i taget, en så kallad säsong, för att en period senare skifta fokus till ett nytt. För att ytterligare optimera reflektionsförutsättningarna kan inlägg uteslutande skrivas i offline-läge.

KONTAKT
mans@manspeterson.se
+46 70 355 06 05
instagram.com/manspeterson

TACK TILL
Albin Sjödin.

I Sverige har vi sedan man började mäta skillnader i inkomst aldrig haft så stora inkomstklyftor som idag. På tunnelbanelinjen mellan Ropsten och Norsborg i Stockholm finns det områden där medelinkomsten ligger 40 % över genomsnittet i Sverige, men även områden där den ligger 40 % under. Jag har intresserat mig för hur detta tar form i det offentliga rummet längs med denna tunnelbanelinje, genom en undersökning där jag dokumenterat de typsnitt som används på butiker i närheten av tunnelbanestationerna. Jag har valt att titta närmare på typsnitt eftersom vi använder dem för att vår uttänkta målgrupp ska känna sig välkommen och intresserad. Mitt mål har varit att ta reda på om det finns en skillnad i valet av typsnitt mellan de olika platserna längs med linjen. Undersökningen har sedan resulterat i det variabla typsnittet Typen, som en kommentar på resultatet.

typen.se

KONTAKT
reidarpritzel@gmail.com
+46 73 975 34 07
@reidariet
www.reidarpritzel.com
 
TACK TILL
Harry Woodrow.

I städerna har vi blivit så pass separerade från naturen, att vi knappt lägger märke till den växtlighet som trots allt finns runt omkring oss. Växterna har reducerats till dekorationer och kulisser. De uppfattas därför inte som något levande.

Med min egna blick som utgångspunkt vill jag synliggöra växternas närvaro omkring oss. Under promenader har jag samlat och dokumenterat det jag funnit. Vad är det som fångar mitt intresse, och hur förändras mitt synsätt under tidens gång?

KONTAKT
saradunker@gmail.com
+46 70 731 08 88
instagram.com/saradunker
www.saradunker.se

TACK TILL
Dawn Sanders, Stefania Malmsten, Harry Woodrow.

Jag har i mitt projekt frågat mig om jag som formgivare kan använda lek på ett sätt som vi vuxna kanske inte längre känner igen så väl – den lek där man befinner sig i ett flow – där händelser, handlingar och spektakulära ting avlöser varandra.

Vi lever i kaotiska tider där epidemier, naturkatastrofer och krig återkommer gång på gång. Design och formgivning kan inte rädda världen, men kan erbjuda nyckelhål till olika små parallella fantasivärldar med alternativa sätt att se på saker och att få uppleva saker.

Mitt projekt består av ett antal lekar eller experiment som dokumenterats i en trycksak där ni får ta del av dessa, samt min process och metod. Experimenten har resulterat i ett typ av system som kan användas till att ta fram bokstavsformer. Som tillsammans kan skapa ett unikt formspråk, språk eller bokstäver hitintills okända för betraktaren. Precis som att lek inte genererar resultat, gör inte heller mitt projekt detta. Utan erbjuder istället inspiration, utveckling och lust.

KONTAKT
tildaesther.a@gmail.com
+46 73 085 81 08
instagram.com/tildamedswish
www.tildaaspelin.com

TACK TILL
Brita Lindvall Leitmann, Aron Kullander, Katrín Helgadottir.

I en tid som sätter stor press och höga krav på bland annat kreativitet, kommunikation, expertis, flexibilitet, snabbhet och anpassning har jag gjort en maskin som är tänkt att kunna ersätta mig själv som grafisk formgivare. Ett mekaniskt självporträtt, som ersätter alla Ville Högströms viktigaste egenskaper på beställning.

I yrkesrollen som grafisk formgivare intar den som utövar yrket inte bara positionen som kreativ materiell skapare utan också rollen som problemlösare. I en tid när kreativa lösningar har fått ökad efterfrågan som svar på olika frågor har min lösning kommit att bli detta – ett reproduktivt, outtröttligt och nytänkande ”jag” som inte säger nej, inte tar betalt och inte slutar jobba.

Mekaniskt jag är inspirerat av bland annat Christopher Polhems mekaniska alfabet och Jean Tinguelys självtecknande maskiner.

KONTAKT
villeinteskita@gmail.com
+46 70 545 24 53
instagram.com/ville.gif