Svenskt Tenn Beckmans Designhögskola Beijerinstitutet

×

∞

Adam Siversen Ljung

Natur­kata­strofer har blivit vardags­mat, så till den grad att man knappt reagerar längre. Över­svämningar i Bangladesh, orkaner i Karibien, skogs­bränder i Kalifornien och i Sverige. Extrema väder­händelser har ökat kraftigt de senaste 10 åren, samtidigt som forskning visar att de kommer att fort­sätta öka i takt med den globala uppvärmningen.

Vi drabbas allt hårdare av natur­kata­strofer när vi urholkar de naturliga eko­systemen, exempelvis genom att hugga ner mangrove­skog som skyddar mot stormvågor eller asfaltera alla ytor i städerna så att de översvämmas när regn­vattnet inte har någonstans att ta vägen.

Projektet gestaltar en pågående kata­strof som likt ett ekos­ystem går i ett krets­lopp, för att påminna oss om vår egen sår­barhet gentemot naturens krafter.


adam.siversen.ljung@edu.beckmans.se

×

digipark.zone

John Bengtsson

Staden kan ofta upplevas som en stressig miljö för oss som lever i den. Vi är ständigt om­ringade av asfalts­belagda gator och stora hus i betong.

Att vistas i eller vid parker och grön­om­råden verkar lugnande på oss och bidrar till åter­hämtning. Forskning visar att det räcker att ha utsikt över naturen, eller till och med upp­leva den digitalt, för att den ska verka lugnande. Men sällan byggs nya parker i redan bebyggda stads­delar och de flesta stadsbor har inte naturen utanför fönstret.

Hur digital kan naturen vara och fort­farande skapa samma välmående hos oss? I digipark.zone ut­forskas detta genom ett antal digitaliserade parker som går att uppleva via dator, telefon eller surfplatta.



john.bengtsson@edu.beckmans.se

×

Utrotning av erfarenhet

Lina Reidarsdotter

Våra minskade erfarenheter av natur går hand i hand med ut­rotningen av arter och eko­system. Vi växer ifrån de minnen och traditioner som så länge präglat människans liv på jorden. I städerna stänger vi ute naturen från våra dagliga liv och ett nytt sorts för­hållande växer fram. Likt en avlägsen bekant blir naturen oftast en kuliss för andra aktiviteter, istället för att naturen i sig skulle kunna inneha huvudrollen.

Ju svagare vår kontakt med naturen blir, desto mindre villiga blir vi att handskas med den. Om vi inte vet vad som lever bredvid och ibland oss kommer vi inte att märka när det försvinner. Här är du välkommen att fota dig själv mot en kuliss, en fotovägg lika platt som vår relation till naturen.


lina.reidarsdotter.kallstrom@edu.beckmans.se

×

Another man's trash

Anna Knutsson

Ju fler vi människor blir, desto mindre plats finns det för det gröna. Natur­områden som vi tidigare har kunnat ta del av, sköta om och odla i, försvinner allt snabbare för att ge plats till ny infra­struktur. Samtidigt visar forskning att privat­personers skötsel och underhåll av grön­om­råden spelar en viktig roll för den biologiska mång­faldens fortlevnad.

Hur kan vi bidra till en håll­bar och triv­sam stad samtidigt som vegetation och park­områden minskar? Kommer vi vända oss till föremål som vi idag anser bortom användning? Kan mänsklig­heten växa och utvecklas i skräp?


anna.knutsson@edu.beckmans.se

×

Kött & Grillbestick x6

Julius Tuvenvall

Dessa kött- och grill­bestick är till­verkade av hög­klassigt stål med spegel­polish. Kniven är speciellt tandad för bästa skär­förmåga, med sex diamant­graverade poetiska texter på knivens egg för att väcka tankar, och upp­muntra till diskussioner.

Djur far illa till följd av världens kött­produktion. Det gör även klimatet, då djur­produktionen står för cirka 15 procent av världens totala utsläpp av växthus­gaser (källa: Livsmedelsverket).


julius.uvenvall@edu.beckmans.se

×

Trädgolf

Måns Peterson

Träd är experter på att främja liv, både fysiskt och psykiskt, för stora som små. Bara i Stockholms Län finns det över 20 000 träd som klassats som skydds­värda. Flera av dem är ihåliga, så kallade hålträd. Denna träd­golf­klubb på Djur­gården är skapad för att värna och vårda träden. Även golf­banor har nämligen visat sig vara viktiga för den bio­logiska mångfalden.

Trädgolf är skogs­promenader kombinerat med träd­inventering. En runda består av 18 hålträd ut­satta på en karta och genom­förs helst i en boll om 2 – 4 personer. I träd­golf är ett mått­band din klubba och stammarnas om­krets dina slag. Score­kort, måttband och pennor finns att låna i kassan.

På Artdatabankens träd­portal kan du lära dig mer om skydds­värda träd och träd­inventering. Läs mer på www.tradgolf.se





mans.peterson@edu.beckmans.se

×

Windows

Louise Silfversparre

Naturen har en positiv inverkan på människans mående, det kan räcka med att iaktta naturen genom en skärm. Forskning visar att ett eko­system med hög bio­logisk mång­fald, utan mänskliga inslag, berör oss starkast. Människans avtryck på naturen går dock inte att bortse från, arter dör ut och vår tillgång till dessa miljöer minskar.

Windows är ett digitalt eko­system som är utformat efter människans preferenser. Vatten, natur­ligt ljus och öppna ytor är några av egen­skaperna ett land­skap behöver för att påverka oss på bästa sätt. När naturliga, väl­mående, eko­system blir allt mer ovanliga och fler bosätter sig i städer utan till­gång till grön­om­råden, kan ett digitalt eko­system vara den enda natur vi har tillgång till.





louise.silfversparre@edu.beckmans.se

×

(M)ore

Agnes Moström

Den svenska gruv­industrin har många allvarliga effekter på miljön. Stora områden förvandlas till sterila öken­land­skap, växt­lighet försvinner, giftigt avfall läcker ut i sjöar och grund­vatten, samer får stora problem att bedriva ren­skötsel och lokal­befolkning drabbas genom buller, skakningar och damm.

Samtidigt verkar behovet av mineraler oändligt, och gruvorna anses så pass viktiga för vår eko­nomi att farliga ut­släpp tillåts i högre grad än från andra näringar.

Vid efter­behandling av gruv­områden åter­ställs de ofta så att de passar in i det om­givande land­skapet. Men att åter­ställa det som gått för­lorat är svårt, och ett alter­nativ är att skapa eko­system med stor bio­logisk mång­fald, sär­skilt utformade för att stå emot klimat­förändringar. Kanske kan gruv­industrin och miljö­vårdare, som ofta är mot­ståndare, istället sam­arbeta för att bevara vår miljö.



agnes.mostrom@edu.beckmans.se

×

Progress/Extinction

Felix Scheynius

Människan har sedan sin be­gynnelse strävat framåt i sin ut­veckling. I och med vår fram­fart har många andra arter på planeten tagit skada. Aldrig tidigare har arter ut­rotats i så hög takt som nu. Forskare varnar för att en sjätte mass­utrotning pågår just nu, likt den som ut­plånade dinosaurierna för 65 miljoner år sedan. Men denna gång orsakas den av människan. Utrotningen av arter hotar jordens eko­system och om den fortsätter i nu­varande takt kan resultatet bli att vi utrotar oss själva.

PROGRESS/EXTINCTION är ett minnes­märke över sam­bandet mellan människans fram­steg och ut­rotning av andra arter. Minnes­märket är skapat i aluminium - ett naturligt material som människan använt sedan 1800-talet för att ta sin art till nya höjder.



felix.scheynius@edu.beckmans.se

×

"Too much of anything is bad, but too much champagne is just right."

Hedda Wallén

Ekos­ystemet är som ett korthus där växter, djur och bakterier upp­rätt­håller oss människor på toppen av pyramiden. Problemet är att kort­huset håller på att falla ihop och vi med det. Orsaken till detta är vi själva.

Växt och djur­riket förser oss med eko­system­tjänster som vi inte kan klara oss utan, men ändå tar för givna. Det är mycket möjligt att du i fram­tiden inte kommer kunna äta avokado på din toast eller skåla i torr champagne.

Vårt sätt att leva i över­flöd är ohåll­bart. Världen är upp och ner. Rädda världen, rädda champagnen!



hedda.wallen@edu.beckmans.se

×

Scenter

Reidar Pritzel & Kourosh Hekmatara

Forskning visar att humlor i städer kan gynna odling i det rurala land­skapet. Det är därför viktigt att vi bibehåller dessa livs­kraftiga populationer, som idag håller på att minska. Humlorna på­verkas bland annat av ökade luft­föroreningar, vilket gör det svårare för dem att hitta till de – för få – blommor som finns i staden.

Scenter är ett odlings­kit som gör det enklare att odla för humlor och andra pollinatörer i stads­miljö. Genom att odla på höjden kan vi få plats med fler växter på en liten yta. Till kitet kommer också information om hur du ska odla för att hjälpa humlorna att hitta mat hela säsongen.



reidar.pritzel@edu.beckmans.se & kourosh.hekmatara@edu.beckmans.se

×

Det ekologiska fotavtrycket

Ville Högström

Uttrycket "att trampa i klaveret" används för att be­skriva någons klumpig­het medan någon som har fötterna på jorden är realistisk och jord­nära. Att sätta ner foten är att markera sin stånd­punkt och skorna som klär våra fötter av­slöjar social samt ekonomisk position. Våra fötter ger oss möjlig­heten att gå och när vi går lämnar vi efter oss fot­avtryck.

Det ekologiska fot­avtrycket är ett mått för att beräkna människans för­brukning av natur­resurser. Måttet används för att upp­skatta hur stor land- och havsyta som krävs för att producera allt vi konsumerar och bli av med allt teknik­avfall vi orsakar. Ett ekologiskt fot­avtryck är också en visual­isering av vad vi lämnar efter oss till kommande generationer.

Foten representerar kraft och framfart, men den är också en symbol för att stoppa och bromsa.

Vad gör du med din fot?



ville.hogstrom@edu.beckmans.se

×

EKObrott

Fredrik Wickberg

Hur kan en bit bomulls­papper med siffror anses ha ett större värde än vissa av de eko­system som förser oss med möjlig­heten att till­verka dessa högt värderade pappersbitar?

Vi lever i ett samhälle som glori­fierar till­växt och pengar. Ökad ekonomisk tillväxt orsakar för­störelse av de tjänster som naturen till­handa­håller oss, så som pollinering, rent vatten och föda. Utan hälso­samma eko­system så kan ingen tillväxt ske. Vi människor håller på att ta död på oss själva genom att vi både med­vetet och omed­vetet dödar det som håller oss vid liv.

Förstörelsen av eko­system och dess tjänster borde fram­kalla en minst lika stark reaktion som för­störelsen av pengar, då värdet av dessa eko­system är betydligt högre än sedlar. Detta verk ska agera som en katalysator för att få folk att reagera starkt inför de hinder som står framför oss.



fredrik.wickberg@edu.beckmans.se

×

”If Britney can make it through 2007 we can make it through this”

Tilda Aspelin

Verket är en visualisering av balansen mellan människa, föremål och natur. Vi är beroende och påverkas av varandra, som en rad fjärils­effekter där resultatet eller katastrofen är okänd fram tills dess att den inträffat.

När balansen i ett eko­system för­ändras inne­bär det att många faktorer på­verkas. Resultatet av ett sådant skifte är svårt att förutse. För att få en bredare för­ståelse för vilka sätt vi är beroende av naturens re­surser är det viktigt att re­flektera över hur naturens tjänster hänger ihop och på­verkar oss i vår var­dag och samtid.



tilda.aspelin@edu.beckmans.se

×

The Sound of Withering Flowers

Sara Dunker

Urbaniseringen leder till att grön­om­råden minskar och att vi blir expo­nerade för mer buller. Buller från trafik och flyg, samt ventilation, datorer och andra människor. Bullret gör oss stressade, irriterade och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Till­gång till natur har där­emot en bevisad av­stressande effekt. Det kan räcka med att se på bilder och lyssna på natur­ljud för att slappna av.

Detta audi­visuella herbarium är en samling av de växter som är till­gängliga året om i staden — snitt­blommorna. Inscannade och inspelade för att för­länga livs­längden på de annars så kort­livade. Inspirerat av ASMR (Auto­nomous sensory meridian re­sponse) och hur ljud av bland annat prassel och viskningar kan skapa väl­behag och lugn.





sara.dunker@edu.beckmans.se
×

Naturarv

Hannah Green Youngblood

Josef Frank gestaltar i många av sina mönster färg­sprakande natur­bilder med växter och djur som utmanar fantasin. Vi lever i en tid då vi på många platser i världen fort­farande kan upp­leva fantas­tisk natur, inte minst i Sverige. Men hur kommer vårt land­skap se ut i framtiden?

Med den ökade urban­iseringen och den globala upp­värmningen kan vi redan se stora för­ändringar i vår miljö. Forskning visar att klimatet i vårt land kan komma att bli varmare och torrare, löv­skog kommer då att försvinna och små vatten­drag kommer att torka ut. Detta mönster är en visual­isering av hur den svenska naturen kan komma att se ut framöver.



hannah.green.youngblood@edu.beckmans.se

×

Medverkande


Adam Siversen Ljung


Agnes Moström


Anna Knutsson


Felix Scheynius


Fredrik Wickberg


Hannah Green Yougblood


Hedda Wallén


John Bengtsson


Julius Tuvenvall


Lina Reidarsdotter


Louise Silfversparre


Reidar Pritzel


Sara Dunker


Tilda Aspelin


Ville Högström


×
×

I utställningen In my Backyard på Svenskt Tenn, tolkar studenter vid Beckmans Design­högskola Beijerinstitutets forskning kring eko­system­tjänster och deras avgörande roll för en hållbar samhälls­utveckling.

Utställningen pågår 22 mars – 7 april i Svenskt Tenns butik på Strandvägen 5 i Stockholm.