×
∞
Adam Siversen Ljung
Naturkatastrofer har blivit vardagsmat, så till den grad att man knappt reagerar längre. Översvämningar i Bangladesh, orkaner i Karibien, skogsbränder i Kalifornien och i Sverige. Extrema väderhändelser har ökat kraftigt de senaste 10 åren, samtidigt som forskning visar att de kommer att fortsätta öka i takt med den globala uppvärmningen.
Vi drabbas allt hårdare av naturkatastrofer när vi urholkar de naturliga ekosystemen, exempelvis genom att hugga ner mangroveskog som skyddar mot stormvågor eller asfaltera alla ytor i städerna så att de översvämmas när regnvattnet inte har någonstans att ta vägen.
Projektet gestaltar en pågående katastrof som likt ett ekosystem går i ett kretslopp, för att påminna oss om vår egen sårbarhet gentemot naturens krafter.
adam.siversen.ljung@edu.beckmans.se
×
digipark.zone
John Bengtsson
Staden kan ofta upplevas som en stressig miljö för oss som lever i den. Vi är ständigt omringade av asfaltsbelagda gator och stora hus i betong.
Att vistas i eller vid parker och grönområden verkar lugnande på oss och bidrar till återhämtning. Forskning visar att det räcker att ha utsikt över naturen, eller till och med uppleva den digitalt, för att den ska verka lugnande. Men sällan byggs nya parker i redan bebyggda stadsdelar och de flesta stadsbor har inte naturen utanför fönstret.
Hur digital kan naturen vara och fortfarande skapa samma välmående hos oss? I digipark.zone utforskas detta genom ett antal digitaliserade parker som går att uppleva via dator, telefon eller surfplatta.
john.bengtsson@edu.beckmans.se
×
Utrotning av erfarenhet
Lina Reidarsdotter
Våra minskade erfarenheter av natur går hand i hand med utrotningen av arter och ekosystem. Vi växer ifrån de minnen och traditioner som så länge präglat människans liv på jorden. I städerna stänger vi ute naturen från våra dagliga liv och ett nytt sorts förhållande växer fram. Likt en avlägsen bekant blir naturen oftast en kuliss för andra aktiviteter, istället för att naturen i sig skulle kunna inneha huvudrollen.
Ju svagare vår kontakt med naturen blir, desto mindre villiga blir vi att handskas med den. Om vi inte vet vad som lever bredvid och ibland oss kommer vi inte att märka när det försvinner. Här är du välkommen att fota dig själv mot en kuliss, en fotovägg lika platt som vår relation till naturen.
lina.reidarsdotter.kallstrom@edu.beckmans.se
×
Another man's trash
Anna Knutsson
Ju fler vi människor blir, desto mindre plats finns det för det gröna. Naturområden som vi tidigare har kunnat ta del av, sköta om och odla i, försvinner allt snabbare för att ge plats till ny infrastruktur. Samtidigt visar forskning att privatpersoners skötsel och underhåll av grönområden spelar en viktig roll för den biologiska mångfaldens fortlevnad.
Hur kan vi bidra till en hållbar och trivsam stad samtidigt som vegetation och parkområden minskar? Kommer vi vända oss till föremål som vi idag anser bortom användning? Kan mänskligheten växa och utvecklas i skräp?
anna.knutsson@edu.beckmans.se
×
Kött & Grillbestick x6
Julius Tuvenvall
Dessa kött- och grillbestick är tillverkade av högklassigt stål med spegelpolish. Kniven är speciellt tandad för bästa skärförmåga, med sex diamantgraverade poetiska texter på knivens egg för att väcka tankar, och uppmuntra till diskussioner.
Djur far illa till följd av världens köttproduktion. Det gör även klimatet, då djurproduktionen står för cirka 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser (källa: Livsmedelsverket).
julius.uvenvall@edu.beckmans.se
×
mans.peterson@edu.beckmans.se
Trädgolf
Måns Peterson
Träd är experter på att främja liv, både fysiskt och psykiskt, för stora som små. Bara i Stockholms Län finns det över 20 000 träd som klassats som skyddsvärda. Flera av dem är ihåliga, så kallade hålträd. Denna trädgolfklubb på Djurgården är skapad för att värna och vårda träden. Även golfbanor har nämligen visat sig vara viktiga för den biologiska mångfalden.
Trädgolf är skogspromenader kombinerat med trädinventering. En runda består av 18 hålträd utsatta på en karta och genomförs helst i en boll om 2 – 4 personer. I trädgolf är ett måttband din klubba och stammarnas omkrets dina slag.
Scorekort, måttband och pennor finns att låna i kassan.
På Artdatabankens trädportal kan du lära dig mer om skyddsvärda träd och trädinventering. Läs mer på www.tradgolf.se
mans.peterson@edu.beckmans.se
×
louise.silfversparre@edu.beckmans.se
Windows
Louise Silfversparre
Naturen har en positiv inverkan på människans mående, det kan räcka med att iaktta naturen genom en skärm. Forskning visar att ett ekosystem med hög biologisk mångfald, utan mänskliga inslag, berör oss starkast. Människans avtryck på naturen går dock inte att bortse från, arter dör ut och vår tillgång till dessa miljöer minskar.
Windows är ett digitalt ekosystem som är utformat efter människans preferenser. Vatten, naturligt ljus och öppna ytor är några av egenskaperna ett landskap behöver för att påverka oss på bästa sätt. När naturliga, välmående, ekosystem blir allt mer ovanliga och fler bosätter sig i städer utan tillgång till grönområden, kan ett digitalt ekosystem vara den enda natur vi har tillgång till.
louise.silfversparre@edu.beckmans.se
×
(M)ore
Agnes Moström
Den svenska gruvindustrin har många allvarliga effekter på miljön. Stora områden förvandlas till sterila ökenlandskap, växtlighet försvinner, giftigt avfall läcker ut i sjöar och grundvatten, samer får stora problem att bedriva renskötsel och lokalbefolkning drabbas genom buller, skakningar och damm.
Samtidigt verkar behovet av mineraler oändligt, och gruvorna anses så pass viktiga för vår ekonomi att farliga utsläpp tillåts i högre grad än från andra näringar.
Vid efterbehandling av gruvområden återställs de ofta så att de passar in i det omgivande landskapet. Men att återställa det som gått förlorat är svårt, och ett alternativ är att skapa ekosystem med stor biologisk mångfald, särskilt utformade för att stå emot klimatförändringar. Kanske kan gruvindustrin och miljövårdare, som ofta är motståndare, istället samarbeta för att bevara vår miljö.
agnes.mostrom@edu.beckmans.se
×
Progress/Extinction
Felix Scheynius
Människan har sedan sin begynnelse strävat framåt i sin utveckling. I och med vår framfart har många andra arter på planeten tagit skada. Aldrig tidigare har arter utrotats i så hög takt som nu. Forskare varnar för att en sjätte massutrotning pågår just nu, likt den som utplånade dinosaurierna för 65 miljoner år sedan. Men denna gång orsakas den av människan. Utrotningen av arter hotar jordens ekosystem och om den fortsätter i nuvarande takt kan resultatet bli att vi utrotar oss själva.
PROGRESS/EXTINCTION är ett minnesmärke över sambandet mellan människans framsteg och utrotning av andra arter. Minnesmärket är skapat i aluminium - ett naturligt material som människan använt sedan 1800-talet för att ta sin art till nya höjder.
felix.scheynius@edu.beckmans.se
×
"Too much of anything is bad, but too much champagne is just right."
Hedda Wallén
Ekosystemet är som ett korthus där växter, djur och bakterier upprätthåller oss människor på toppen av pyramiden. Problemet är att korthuset håller på att falla ihop och vi med det. Orsaken till detta är vi själva.
Växt och djurriket förser oss med ekosystemtjänster som vi inte kan klara oss utan, men ändå tar för givna. Det är mycket möjligt att du i framtiden inte kommer kunna äta avokado på din toast eller skåla i torr champagne.
Vårt sätt att leva i överflöd är ohållbart. Världen är upp och ner. Rädda världen, rädda champagnen!
hedda.wallen@edu.beckmans.se
×
Scenter
Reidar Pritzel & Kourosh Hekmatara
Forskning visar att humlor i städer kan gynna odling i det rurala landskapet. Det är därför viktigt att vi bibehåller dessa livskraftiga populationer, som idag håller på att minska. Humlorna påverkas bland annat av ökade luftföroreningar, vilket gör det svårare för dem att hitta till de – för få – blommor som finns i staden.
Scenter är ett odlingskit som gör det enklare att odla för humlor och andra pollinatörer i stadsmiljö. Genom att odla på höjden kan vi få plats med fler växter på en liten yta. Till kitet kommer också information om hur du ska odla för att hjälpa humlorna att hitta mat hela säsongen.
reidar.pritzel@edu.beckmans.se & kourosh.hekmatara@edu.beckmans.se
×
Det ekologiska fotavtrycket
Ville Högström
Uttrycket "att trampa i klaveret" används för att beskriva någons klumpighet medan någon som har fötterna på jorden är realistisk och jordnära. Att sätta ner foten är att markera sin ståndpunkt och skorna som klär våra fötter avslöjar social samt ekonomisk position. Våra fötter ger oss möjligheten att gå och när vi går lämnar vi efter oss fotavtryck.
Det ekologiska fotavtrycket är ett mått för att beräkna människans förbrukning av naturresurser. Måttet används för att uppskatta hur stor land- och havsyta som krävs för att producera allt vi konsumerar och bli av med allt teknikavfall vi orsakar. Ett ekologiskt fotavtryck är också en visualisering av vad vi lämnar efter oss till kommande generationer.
Foten representerar kraft och framfart, men den är också en symbol för att stoppa och bromsa.
Vad gör du med din fot?
ville.hogstrom@edu.beckmans.se
×
EKObrott
Fredrik Wickberg
Hur kan en bit bomullspapper med siffror anses ha ett större värde än vissa av de ekosystem som förser oss med möjligheten att tillverka dessa högt värderade pappersbitar?
Vi lever i ett samhälle som glorifierar tillväxt och pengar. Ökad ekonomisk tillväxt orsakar förstörelse av de tjänster som naturen tillhandahåller oss, så som pollinering, rent vatten och föda. Utan hälsosamma ekosystem så kan ingen tillväxt ske. Vi människor håller på att ta död på oss själva genom att vi både medvetet och omedvetet dödar det som håller oss vid liv.
Förstörelsen av ekosystem och dess tjänster borde framkalla en minst lika stark reaktion som förstörelsen av pengar, då värdet av dessa ekosystem är betydligt högre än sedlar. Detta verk ska agera som en katalysator för att få folk att reagera starkt inför de hinder som står framför oss.
fredrik.wickberg@edu.beckmans.se
×
”If Britney can make it through 2007 we can make it through this”
Tilda Aspelin
Verket är en visualisering av balansen mellan människa, föremål och natur. Vi är beroende och påverkas av varandra, som en rad fjärilseffekter där resultatet eller katastrofen är okänd fram tills dess att den inträffat.
När balansen i ett ekosystem förändras innebär det att många faktorer påverkas. Resultatet av ett sådant skifte är svårt att förutse. För att få en bredare förståelse för vilka sätt vi är beroende av naturens resurser är det viktigt att reflektera över hur naturens tjänster hänger ihop och påverkar oss i vår vardag och samtid.
tilda.aspelin@edu.beckmans.se
×
sara.dunker@edu.beckmans.se
The Sound of Withering Flowers
Sara Dunker
Urbaniseringen leder till att grönområden minskar och att vi blir exponerade för mer buller. Buller från trafik och flyg, samt ventilation, datorer och andra människor. Bullret gör oss stressade, irriterade och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Tillgång till natur har däremot en bevisad avstressande effekt. Det kan räcka med att se på bilder och lyssna på naturljud för att slappna av.
Detta audivisuella herbarium är en samling av de växter som är tillgängliga året om i staden — snittblommorna. Inscannade och inspelade för att förlänga livslängden på de annars så kortlivade. Inspirerat av ASMR (Autonomous sensory meridian response) och hur ljud av bland annat prassel och viskningar kan skapa välbehag och lugn.
sara.dunker@edu.beckmans.se
×
Naturarv
Hannah Green Youngblood
Josef Frank gestaltar i många av sina mönster färgsprakande naturbilder med växter och djur som utmanar fantasin. Vi lever i en tid då vi på många platser i världen fortfarande kan uppleva fantastisk natur, inte minst i Sverige. Men hur kommer vårt landskap se ut i framtiden?
Med den ökade urbaniseringen och den globala uppvärmningen kan vi redan se stora förändringar i vår miljö. Forskning visar att klimatet i vårt land kan komma att bli varmare och torrare, lövskog kommer då att försvinna och små vattendrag kommer att torka ut. Detta mönster är en visualisering av hur den svenska naturen kan komma att se ut framöver.
hannah.green.youngblood@edu.beckmans.se